För första gången på länge fick vi till en ordentlig lydnadsträning nu under förmiddagen. På vägen ner till planen bestämde jag mig för att vi skulle träna fjärr, metallapport, rutan och sedan vittring och även hur jag skulle träna och vad jag skulle fokusera på. Jag är faktiskt lite stolt över att jag lyckades hålla mig till det på ett ungefär, lite fritt följ klämdes in och vittringen hamnade innan rutan.

 

Innan vi körde igång på riktigt tränade vi lite lägganden och att han ska lägga sig direkt på kommando. Tränar lite och märker ungefär samtidigt som Pelle att det har kommit in en annan lös hund med matte på plan bara går några meter bakom oss. Jag tog ett djupt andetag och fortsatte med vårt, Pelle hängde med som om det inte var något annat alternativ, vilket det ju inte var heller för jag hade kontrollen! Duktiga mig :)

 

 

Fjärren gör han fantastiskt. Han har inga problem med tekniken i skiftena, det går som på räls.Anledningen till att jag körde det som första moment var just att jag ville utmana honom lite när energin var på topp och se om det skulle bli någon framåtskifte, men icke. Ibland orkar han dock inte lyssna på mina kommandon när jag står på ett längre avstånd och tycker det är bekvämare att ligga kvar istället för att ställa sig upp, det tycker inte jag och vi fick jobba igenom det ett tag. I slutändan var vi båda överens och skiftena var både snabba och snygga.

 

Metallen har vi inte kört sedan lägret men fortsatte i samma anda. Jag kastar iväg den och Pelle efter, när han ger den till mig resulterar det i att jag kastar iväg den på nytt. Bygger upp ett värde i den och det märks på Pelle att han börjar tycka den är roligare och roligare! I slutet testade vi att han även skulle gå in i position innan jag kastade iväg igen och även det klarade han fint.

 

Sedan kom ännu en hund och dennes matte in på plan och började kasta en boll. Vi gömde oss inte utan jag tog tillfället i akt att träna lite Fritt följ och position. Svårt tyckte Pelle som ibland kände sig tvungen att kolla in den roliga schäfern i andra änden av planen men jag tycker ändå han lyssnade bra på mig och hade inga tendenser till att låsa sig. Lekande/springande/lösa hundar har annars varit bland den jobbigaste störningen för oss, där jag är säker på att jag och mina känslor är den riktiga boven i dramat. Skönt om vi håller på att vända det!

 

Sedan tog vi tag i vittringen. Den blir mer och mer lik en riktig vittringsapportering och den lilla grå imponerar på mig. Han visar stor säkerhet och jobbar med bra tempo och noggranhet, iallafall enligt vad jag ser. Roligt! Gillar framförallt klippet när pinnarna ligger på rad och han vet precis vilken han ska ta.

 

 

Sist men inte minst körde vi rutan och den har vi inte heller kört sedan lägret. Pelle hade inte riktigt koll på var rutan var men efter några uppvärmningar och påtalningar om att han skulle vara i mitten av rutan kom han på sig själv och spikade den varje gång därefter. Testade några lägganden och även här tyckte han att det var mattes tur att jobba så han stängde av öronen och lät mig gå fram och lägga honom istället. Dumhund. I slutet hade han dock fattat att man fick mer ut av att lägga sig på kommando direkt istället.

 

Supernöjd med träningen idag och framförallt med att jag klarade av att hålla mina nerver i styr och fortsätta vår träning och utmana när det uppstod plötsliga situationer som jag i tidigare istället hade försökt undvika.