Pelle och jag gick iväg under halvlek och la ett spår på ängen som ligger aldelles bredvid oss. Spåret blev  väldigt långt för att vara oss, drygt 20 meter skulle jag tippa. Rakt fram med några små vinklingar. På ett ställe låg det en stor metallplåt och då hade jag ju inte så mycket äval än att gå vöer den.

Vi såg klart matchen och gick bort till spåret ca 1,5 timmar senare. Efetr gårdagens spår kändes det lättare att dra på liggtiden ganska rejält. Att klockan var halv 12 gjorde ingen större skilnnad förutom att det var rätt så mörkt, men det gjord eegentligen inte helle rnågot eftersom jag då var tvungen att lite mer på Pelle.

Jag släppte på honom och starten var, som den ofta har varit, lite osäker. Han tänder inte riktigt till på spåret utan tar upp det, släpper det, tar upp det och släpper det. Ibland när han släpper det fastnar han liksom och bara stannar upp och gör ingenting. Jag bestämde mig för att vänta ut honom genom att räkna lååångsam till hundra innan jag skulle göra något. Som tur var tröttnade Pelle innan mig och när jag räknade 86 tog han några kliv fram och tog upp spåret.

Efter detta gic han i stort sett klockrent. Tempot har gått ner en aning. Eller det kanske är fel uttryckt men han är mycket mer noggran, stabilare och säkrare. Trots att jag snubblade lite ibland och halkade i det blöta gräset kunde han snabbt ta upp spåret igen. I 225 meter gick han ett jättesnyggt spår och jag bara följde efter med ett stort leende på läpparna. Vår träning har verkligen gett resulatat och det är så jäkla roligt!




Imorgon väntar en lång och händelsefull dag! Ska bli himla roligt! Självklart är den full av hundaktiviteter men jag skriver mer om det imorgon kväll! :)