funderingar kring tävlingen

Ja igår var det ju tävling och jag kan redan nu meddela att det inte räckte till något förstapris denna gången heller. Tävlingen blev rejält försenad vilket ledde till att vi fick stå utanför och vänta på att få komma in i en timma innan platsen. Jag var nummer ett så var ju tvungen att vara på plats. När vi kom in i ridhuset med den ny miljön och dofter o.s.v  tappade Pelle all samlad koncentration. Det luktade gott och var hundar överallt. Pip och gäll och orolig Pelle. Var nära att bryta platsen men körde på ändå och det visade sig vara ett bra val. Han låg riktigt bra under platsen, inte särskilt orolig alls och inget nosande. Duktig!

 

Sedan fick vi komma in rätt snabbt efter det. Känslan på plan var lika med noll. Han hade varken glädje eller fokus. Därför är jag glad att jag hade filmen.Han gör ingen bra tävling, verkligen inte. Men vissa delar är riktigt fina och det är skönt att kunna se tillbaka och titta på dem.

 

Det började med det fria följet. Som jag har skrivit innan har jag inte lärt mig hur det "ska" se ut från mitt perspektiv när Pelle går bra. Eftersom jag inte längre vill att han ska studsa bredvid mig och riskera att explodera. Jag trodde därför att han inte var med mig alls och blev osäker och började hjälpa honom och då gick det ju såklart bara ännu sämre. I mitten av momentet tycker jag dock han går rätt bra men det är så tråkigt att det inte gick då det har varit så jäkla snyggt på träning innan.

 

Läggandet, inkallningen och rutan gick ju jättebra. Långsam i läggandet och avslutet i inkallningen men det är ju de problemen vi har haft på träningen så inget nytt där. Är än en gång sjukt glad över en tia på rutan. Den kan han iallafall.

 

Men det är efter rutan den riktiga skithunden kommer in på plan. Apporteringen går käpprätt åt skogen. Han stänger av öronen, springer ut, leker med apporten och tar ett par ärevarv. Lyssnar inte ett dugg på vad jag säger och jag står där som vilket fån som helst. Weho... Vi har haft sådana problem med leksaker och så innan men det var LÄNGE sedan han gjorde det med apporten. Skithund är bara förnamnet...

 

Efter apporteringen var jag inte glad och antagligen kände Pelle av det och hoppet gick inte heller särskilt bra. Dk, dk, dk och nosning...

 

Fjärren är jag dock nöjd med. Det krävs ett dk vid första skiftet men sen gör han alla skiftena. Sättandena är bra och läggandena är långsamma men han gör det och det var jag osäker på. Tror det är en av våra bästa fjärrar på tävling.

 

En annan sak jag är väldigt glad över är att det inte var något nosande (hoppet undantaget). Han har rätt lätt för det och nu var det till och med i ett ridhus med inte världens roligaste underlag. Men han höll upp huvudet och fokuserade på mig.

 

Överlag är jag dock inte nöjd med tävlingen. Det var inte bra och vi borde göra bättre ifrån oss. Nu ska vi ta en paus i tävlingarna under några månader och fundera och fundera kring vad det är som orsakar att det inte fungerar på tävling. Tror vi behöver gå in på djupet i både Pelles attityd samt min egna självsäkerhet. Det är mycket att tänka på och det är väldigt tråkigt att det inte fungerar men vi kommer inte ge upp än. Det kommer krävas mycket men vi ska inte ge oss i första taget.

 

152 poäng blev slutpoängen och ett andrapris, återigen endast ett par poäng från förstapris. 

 

Ursäkta men bilden vill inte vrida sig...

 

Här är filmen. Helt oklippt så förbered er på en olydig pudel där efter rutan...

Hahaha förlåt, men han är bara såååååå söt när han springer omkring med apporten :D

Snabbanalys. Fria följet där känns du nervös och osöker, vilket smittar av sig på Pelle. Efter läggandet tar du tag i era rutiner (känns det som iaf) och styr upp honom med vändningar på stället. Ditt kroppsspråk blir tydligare och det syns. På apporteringen slappnar du av och då tar han det som en belöning och springer runt och självbelönar sig med apporten (hur ser uthållighetsträningen ut?), vilket gör att du blir irriterad och tappar fokus på resterande moment.

Tycker det är fantastiskt bra jobbat och det finns i honom. Du ska bara börja lita på honom, så kommer tiorna trilla in :)

Bra jobbat Ebba!!
Känns som att du (som du själv skriver) är osäker på honom i fria följet, du anpassar din gång efter honom. Han blir lite osäker, känner inte igen dig! Förutom apporteringen så tycker jag det andra momenten är ok, bara att träna på! Apporteringen släpper han loss lite efter tidigare anspänning! Han kommer att lära sig detta oxå!! Jag tycker du sköter dig fantastiskt bra mellan momenten! Lugn å fin och bra koll på Pelle!! Det kommer att bli kanon, bara att träna vidare!! Men visst är set skönt att tillåta sig en liten paus ibland!! Vi ses på My Dog!!

Som andra redan har skrivit så syns det tydligt att du är osäker under fria följet. Du går väldigt långsamt och nästan smyger fram. Jag har också varit väldigt osäker under LF/FF och jag tycker det hjälper att tänka på att hålla en bra fart. Jag tror precis som du själv skriver att det ligger mycket i hur självsäker du är på plan.

Rutan är så sjukt snygg! Grymt jobbat där!

Sen är jag riktigt imponerad över att du har honom med dig mellan momenten, för det är något som vi kämpar jättemycket med och som förstör mycket för oss.

Snart sitter det ska du se!! :)

Hade han bara kommit in med apporten hade ju förstapriset suttit där :) Grym lägsta nivå ni har!!

Jag tror verkligen på att stärka upp er, så att du vågar belöna emellan momenten, så han får pysa ut lite. Då slipper han ta apporteringen som tillfälle till det, eftersom att han nästan måste få pysa ur sig lite då och då!

Snyggt jobbat Ebba, och glöm inte att han faktiskt gjorde fjärren!! Visst ett Dk, men det är ju skit samma. Vi ses på söndag!