En egentligen helt obetydlig liten händelse. När vi var ute och fotograferade igår hade vi lagt hundarna vid en stolpe. Jag la Pelle ner för att han skulle vara lite lugnare. När vi hade fotat en stund kommer en fin bordercollie och ska gå förbi. Jag tänker inte så mycket på det utan blir mest nyfiken på hur Pelle ska reagera, för de går bara någon meter ifrån honom och jag är 5,6 m åt andra hållet. Pelle tittar lite men har inga tendenser till att resa sig eller hitta på något annat. Hunden går föbi och vi förtsätter fotografera. När vi senare går därifrån ser jag att Pelles koppel inte alls ligger runt stolpen utan helt löst bredvid.

 

Är säker på att han hade hanterat det annorlunda om jag visste att han var lös. Fast då hade jag kanske inte ens testat honom... Tänk vad mycket våra känslor spelar roll och jag vet att om bara jag får ordning på mig själv är han en toppenhund!

 

Har spenderat ett antal timmar av förmiddagen på klubben utan hund, det var nämligen dags för årsmöte. Alltid spännande att få ta del av vad som händer och engagera sig lite iallafall. Fick trevligt sällskap av Linda och anledningen - som jag dumt nog inte hade lyckats räkna ut -  visade sig vara att hon och charlie kammade hem vandringspriset lydnadsraketen 2012, tänk vilka duktiga människor man har fått lära känna! Grattis!!

 

 

Mycket härligt tjat med hundvänner och god hembakad fika blev det innan vi satte oss i bilen och åkte hem. Väl hemma var det dags att aktivera en smått galen Pelle och vi gick ut en sväng i trädgården och tränade. Fjärr, lägganden och fritt följ stod på agendan. Galet övertaggad Pelle som tyckte allt var fruktansvärt roligt.

 

 

Nu, tillbaka till skolarbeten...

Kom upp till klubben en timma innan vi skulle ses. Perfekt för då kunde vi träna en stund! Det var dock inte så lätt som det låter, i stort sett hela planen var isgata. Som ni ser på bilderna nedan såg det snarare ut som en frusen sjö än en grusplan och det var INTE lätt att gå över. På gräsplanen fanns lite yta där det var mest snö men bestämde ändå rätt snabbt att inte göra så många fartmoment. Istället tränade vi mycket fjärr. Fram till 5 meter avstånd kan han egentligen fjärren klockrent, alla skiften gör han snabbt och bra och utan rörelse i baktassarna. Sen blir det snabbt svårare när jag är 8-10 meter bort och någon tass smyger sig lätt fram. Nötte skiften för att få fram muskelminne. Han är verkligen duktig på att vika ner kroppen med helt låsta fram- och bakben i skiftet stå-ligg, riktigt snyggt!

 

Sedan körde vi läggande, ställande och sättande under gång. Han är inte supersnabb men han gör det bra så jag nöjde mig. Sedan körde vi lite tricks innan vi rörde oss bort mot hoppet där det faktiskt inte var någon is. Hopp-apport fick det bli och han gjorde det jättebra, var inte så mycket att Pilla på där inte. Avslutade med att nöta lite mer fjärr, träna stegförflyttnignar och komma in i bra position. Bra och effektiv träning!

 

Medan jag och Annna sedan satt och planerade kurs så låg Pelle i sin bur och sov. Nöjd och glad.

Nu ska vi gå och lägga oss, men innan dess ett snabbt pass med vittringen :)

 

 

Med inspiration från Hannas toppenguide kunde vi ju inte hålla oss borta från vittringspinnarna. Jag hade till och med en vedkorg hemma så det var ju bara att köra! Från önskning av Hanna måste vi även rapportera, så nu får vi hoppas det går bra också, haha!

 

Första passet körde jag igår kväll. Då gömde jag en ensam pinne i korgen och Pelle fick leta. Det gjorde han väldigt bra och nosade upp pinnnen snabbt och lätt. Dock var vår korg kanske inte så optimal då pinnarna halkade ner och gömde sig på botten så även om han nosade rätt på den fick han inte upp den utan hjälp. hmm...

 

Idag fortsatte vi träningen. Började med vedkorgen igen och la även några pinnar utanför. Han började med vedkorgen och tog pinnarna därifrån. Det gick väldigt bra fram tills att han kom på att det nog var enklare om man tog upp pinnarna som låg på golvet, lägga ner dem i vedkorgen och sen plocka upp dem därifrån. haha, söthund! Vi bröt här, funderade lite och tog sedan upp det igen med nya krafter.

 

Vedkorgen fungerade som sagt inte jättebra och därför snodde vi lite ideer från Linda som också har startat upp vittringsprojekt. Vi backade bandet lite, la en pinne på golvet och gömde den under diverse kläder. Mycket bra! Pelles näsa arbetade och arbetade tills han hittade den.

 

Efter ytterligare en liten paus var vi på det igen. Bredvid klädhögarna la jag dit några oluktande pinnar för att se om Pelle fortfarande skulle använda näsan för att hitta rätt. Det gjorde han och vi avslutade rätt fort.

 

Det jag måste tänka på är att inte träna för långa pass och att integå för snabbt fram. Något jag har märkt att jag är väldigt bra på.... Men än så länge tycker jag det ser lovande ut iallafall ;) Ska bli spännande att se hur det utvecklar sig.

 

 

Blir så glad av att se den här hunden och hennes matte. Wow! Nu har vi att jobba med jag och Pelle ;)

 

 

Såhär såg dagens träning ut för Pelle. Köttbullar och fjärrträning. Nu när jag ser på filmen blev det rätt tydligt att det är skiftet stå-sitt som vi behöver lägga mest fokus på nu. Sen så måste jag ju även bli bättre på att belöna rätt skiften, jag lyckades belöna alla dåliga/halvbra och nästan inga av de när tassarna var frysta... dåligt Ebba! Överlag tycker jag dock han är duktig och gör fina skiften, gillar att han klarar att lägga sig ner trots att han blir så "framtung" när han ställer sig. Duktig Kille! I slutet av sista filmen blir han ju bara mer och mer peppad och jag kan inte låta bli att skratta åt honom, knäpphund!

 

Och ni som läser Hannas blogg ser väl även vad nästa moment kommer att bli ;) Nu ska det sovas!

Ja, var ska man börja? Förra fredagen satte sig jag och Tilda med hundarna och en varsin stor ryggsäck på tåget upp till Sunne. Det har varit så skönt att under ett par dagar bara få koppla av och göra vad man tycker allra mest om med dem man tycker allra mest om. Under den tiden vi var tillsammans hann vi mycket, bland annat:

 

Ja, som ni läser har vi hunnit med lite allt möjligt. Hundaran har fått leka och träna, de har fått en rätt rejäl motion då det i stort sett inte var upptrampad snö någonstans så de fick lyfta på benen. Vi har som sagt fotograferat en del, och även den tillhörande rensningen. Bilder kommer säkerligen komma upp här under en tid framöver.

 

I tisdags tog sedan Tilda tåget tillbaka till Göteborg för andra äventyr. Jag och Pelle stannade kvar och fick även äran att passa Maja. De sista dagarna höll vi ett lite lägra tempo, inte minst för att det märktes att de var trötta. Men den värmländska skogen fick regelbundet besök av oss iallafall och mellan varven lekte de till med med varandra. Sedan fick min familj (som hämtade oss påvägen ner från sälen) även upp mig i skidbacken under några timmar, härligt!

 

Igår kom vi hem och som alltid blir man lite halvt deprimerad när man tvingas lämna landet. Jag längtar redan till sommaren och sen håller jag tummarna så att det kan ordnas så vi kommer upp även under påsk. Det hade varit fantastiskt, Värmland är bäst!

 

Ett litet smakprov från veckan som varit, inte toppbilderna dock, de får ett eget inlägg.

Idag träffade vi Linda och Charllie för en timmas lydnadsträning i ett fint ridhus. Innan vi gick in i ridhuset sa jag till Linda att jag skulle fokusera på det fria följet, och att jag kanske skulle behöva lägga lite tid på att han inte ska rymma iväg med sina leksaker. Kan ju säga att min "plan" inte följdes på långa vägar. Pelle kom nämligen tillbaka med sin älskade tennisboll varje gång och Fritt följ körde vi i kanske 10 meter.

 

Men jag kan inte säga att jag är missnöjd med det, en timma flöt på snabbt som vanligt och om det är ett ord som beskriver min och Pelles träning idag så är det glädje. Pelle var så otroligt glad över att få träna igen. Han hoppade och studsade och det lyste i ögonen på honom, samtidigt var han långt ifrån okontrollerad utan han vara bara taggad och ville arbeta arbeta och arbeta. Så himla roligt att träna med honom idag!

 

Vi började med en plats där båda hundarna låg fantastiskt, vi var väl ca 30-35 meter bort och Pelle la ner nosen i backen nästan direkt (utan att nosa!) och låg sedan där i 4 min. Han reste sig en gång när Linda och charlie gick precis bakom honom men när jag sa till honom la han sig sedan väldigt snabbt igen. Han vet vad han ska göra. Nöjd!

 

 

Sedan tränade vi lite allt möjligt. Treans ruta delade vi in i olika moment och tränade allihopa, själva rutan vet han vad det är och han är bra på att hitta en position oavsett hur långt bort jag står. Inkallningen från läggande eller sändande med läggande (detta gjorde vi utan en ruta ) finns inte heller något att klaga på. Känns som man snart kan börja sätta ihop det till längre kedjor. Sen tränade vi en hel del konskick också och det gick jättebra, kom nu på att man inte har det förrän i eliten men jaja, då kan vi det då iallafall ;)

 

Inkallningen är så himla svår. Jag vet inte hur jag ska träna och inte hur jag borde träna eller ens hur jag vill träna. Han stannade hyfsat bra idag och fick springa till bollen bakom honom. Men som sagt, mycket osäkerhet hos mig i detta momentet.

 

Hopp-apport går precis likadant som apporten i klass 2 gjorde. Ena dagen älskar han apporten och gör jättefina apporteringar, andra dagar är det det tråkigaste som finns. Idag gick det bra även om jag fick tagga honom lite.

 

Fjärren får jag ju inte glömma. Gjorde den näst intill tävlingsmässig idag och om han hade gjort så på tävling hade vi fått fina betyg. Inga tassflytt, bra och snabba skiften. Glädje och attityd - egentligen vad som kan sammanfatta hela kvällens träning. Och så det här leksakerna då, bollen var klargrön från början...

 

 

Mitt nya objektiv har kommit och jag kan inte säga att jag är annat än toppennöjd! Välkommen till familjen Nikon AF-S 50mm f/1.8. Här är en av de första bilderna tog, inget superfoto men med tanke på att detta är taget inomhus, i min relativt mörka källare utan blixt så är jag jättenöjd! Synd att jag inte hade det under den tiden vi tränade inomhus som mest men bättre sent än aldrig som man säger.

 

 

kan inte annat än att bara njuta av det fantastiska vädret vi har i Göteborg nu i helgen. VÅR! Klarblå himmel, sol som värmer, ingen snö eller minusgrader utan bara helt underbart!

 

Under morgonpromenaden kunde jag därför inte låta bli att stanna och träna lite. Vi hde inga träningssaker med oss men hittade en pinne som Pelle tyckte fungerade som en utmärkt belöning. Lite för bra till och med och han tog några extra varv med den... skithunden kan hålla på hur länge som helst. Tur att även jag var lika envis idag och när jag hade fått tillbaka den uppförde han sig mycket bra.

 

Vi gjorde ett par fjärrar vilket fungerar jättebra nu, några gånger låste han sig i skiftet ligg-sitt. Tror inte det blir några problem men jag ska tänka på att träna de olika skiftena för sig och inte bara sätta ihop dem.

 

Några inkallningar blev det också och ett stort plus är att han har bra fart, både innan och efter ställandet. Dock har hans ställande blivit mycket långsammare, måste tänka på att belöna honom bakåt!

 

Sen stötte vi på problem när Pelle plötlsigt hade glömt bort vad ligg betydde när han var över 3 meter ifrån mig. Än en gång var jag glad att jag hade envisheten med mig och till slut hade vi löst ut det något iallafall, får se hur det går på nästa pass.

 

När vi hade tragglat med läggandena var Pelle rejält trött och vad passar då bättre än ett långt fritt följ? Det märktes att han var trött och han gick inte så bra som han ibland gör men han hade en bra position och bra kontakt så inte heller här finns det mycket saker att klaga på.

 

Tog med Pelle, träningsväskan och kameran och promenerade bort till planen som ligger lite längre bort. Där har vi nästan aldrig tränat så det var perfekt med en ny plan. Rutan hittade han på 50 meter, klockrent! La honom ett par gånger i rutan och även det gick finfint. Sedan tränade vi lite fritt följ och mitt i kom en annan storpudel in på plan som fick springa efter en boll och då blev det svårt för pelle. Vi jobbade dock på och klarade av störningen. 

 

Pudeln och pudelns matte kom sedan fram till oss och Pelle och Bosse som han hette fick leka en stund på plan. De hade jättekul tillsammans, kul att se att de lekte så lika. I slutet blev 4-åriga Bosse lite trött på överenergiska Pelle men annars lekte de fint. Spännande var det också att se att Bosse var så mycket mindre än Pelle trots att de båda var två hanar.

 

När Bosse och Matte gick iväg tränade vi lite mer. Rutan, före med stanna och ligg (rutan utan rutan) fritt följ och inkallning. Att vi har haft en liten paus i lydnaden verkar inte ha skadat vår träning iallafall :)